Det är svårt att bli nöjd, när man förväntar sig mirakel...

Perfektion. Det är ett ord som kan låta lockande men också skrämmande. Många strävar efter den där perfektionen utan att egentligen veta vad den innebär. För vad betyder egentligen ordet "perfekt"? Finns det någon eller något som är just "perfekt"? Eller är det bara ett påhittat ord för att vi alltid ska ha någonting att sträva efter? Så länge ordet "perfekt" finns kommer vi alla nämligen att kunna fortsätta försöka, fortsätta arbeta och fortsätta utvecklas. Vi kommer nämligen aldrig nå perfektion.

Ordet medför inte bara en oändlig strävan utan också besvikelse och en känsla av misslyckande. Samtidigt kanske det är bra att ordet finns just för att vi alltid ska vilja utvecklas? Det kanske är just perfektionen som skapar oändlig förväntan och hopp? Och är det inte detta som får samhället och oss människor att utvecklas? Är det inte hopp och förväntan som bygger framtiden?

Jag tror att själva ordet gör mer gott än ont faktiskt. Det som gör ordet ont är vi människor och vår inställning till det. Om vi slutar att kritisera oss själva för att vi inte når perfektion och börjar nöja oss med det vi redan har eller det vi faktiskt lyckats uppnå, då behöver vi inte bli besvikna. Då behöver vi inte känna oss misslyckade. Du, jag och precis alla andra borde känna sig stolta över den man är och det man klarar. Vi alla gillar väl känslan av att vara nöjda, men som texten i början säger, "det är svårt att bli nöjd, när man förväntar sig mirakel..."

Idag har jag suttit på terrassen och planerat lite och bara njutit av solen som har kikat fram igen efter en heldag med regn igår! Snart ska jag träffa Denise för en liten promenad och efter det kanske jag hinner med ett spinningpass!